För de flesta utbildningar är ett högskoleprovsresultat ej obligatoriskt för antagning. Vissa utbildningar och skolor, som till exempel Handelshögsskolan i Stockholm, har dock som krav att du uppnått ett visst resultat på högskoleprovet. Provresultatet kan även användas för att välja mellan sökande med lika meritvärde. Vid lika värden inom högskoleprovsgruppen kan lottning tillämpas. Undersök därför antagningskriterierna för den utbildning du är intresserad av för att se vad som gäller.
Du kan delta i högskoleprovet flera gånger. Provet hålls vanligtvis två gånger om året, en lördag på våren och en söndag på hösten.
För att ditt högskoleprovsresultat ska vara giltigt vid högskoleantagning måste du uppfylla behörighetskraven för de program du sökt. Vid platsbrist fördelas utbildningsplatser mellan olika urvalsgrupper, där mellan en tredjedel och två tredjedelar av platserna tilldelas sökande baserat på gymnasiebetyg respektive högskoleprovsresultat.
Ditt högskoleprovsresultat är tillämpligt i Sverige, men brukar inte accepteras för antagning till högskoleutbildningar i andra länder.
Vilka arbetar med högskoleprovet?
Av högskoleförordningen (7 kapitlet, 20 §) framgår att det ska finnas ett högskoleprov.
Universitets- och högskolerådet ansvarar för högskoleprovet, som används vid antagning till högskolor.
Provet motsvarar gymnasienivå.
Högskolor som inkluderar provresultat i urvalet ska stödja Universitets- och högskolerådet i genomförandet.
Provet hålls på cirka 120 platser i Sverige.
Göteborgs universitet och Umeå universitet har i uppdrag av rådet att utveckla delproven ELF och DTK, LÄS, NOG, MEK, KVA, XYZ, ORD.
Universitets- och högskolerådet har även gett Umeå universitet i uppdrag att rätta och normera provet samt att bedriva utvecklingsarbete för högskoleprovet.
Jag vill jobba under högskoleprovet, hur gör jag?
Om du är intresserad av att jobba under ett högskoleprov ska du i god tid kontakta det eller de universitet och högskolor som anställer provpersonal på den ort där du är intresserad av att arbeta. Under ett högskoleprov finns det exempelvis behov av provledare och provassistenter.
Så skapas ett högskoleprov
Det tar ungefär två år att ta fram ett nytt högskoleprov. När man ska sammanställa ett färdigt prov finns det bestämda regler för hur det ska se ut. Till exempel ska ämnesområden och olika typer av uppgifter varieras på liknande sätt vid varje provtillfälle, både i de olika delproven och i provet som helhet.
Provkonstruktörer arbetar med att ta fram nya uppgifter. Men det är bara en bråkdel av uppgifterna som används i ett färdigt prov. Många uppgifter sållas bort på vägen. Alla enskilda uppgifter och de färdiga delproven granskas i flera omgångar, bland annat när det gäller språk, fakta och logik. Uppgifter som av en eller annan anledning inte fungerar stryks eller arbetas om.
Ständig utveckling av högskoleprovet
Universitets- och högskolerådet arbetar ständigt med utveckling av högskoleprovet. Det kan handla om:
Kvalitetssäkring
Provets konstruktion och svårighet
Olika anpassningar
Uppdrag från regeringen
Utredningar
Sidan uppdaterades 2024-04-04