Studieupplägg för Högskoleprovet
I denna artikel går vi igenom allt rörande studieupplägg. Du hittar även ett förslag till studieupplägg längre ner i artikeln.
I denna artikel går vi igenom allt rörande studieupplägg. Du hittar även ett förslag till studieupplägg längre ner i artikeln.
En av de vanligaste frågorna kring högskoleprovet är hur man ska plugga. Många vill ha ett specifikt studieupplägg inför provet för att veta hur de ska plugga. Och det är ju helt förståeligt! Eftersom man inte kan fråga sin lärare i skolan om detta, är man utelämnad till att söka information på nätet.
Vi ska därför prata studieupplägg. Dessutom finns det en länk lite längre ner i texten till ett dokument med ett förslag på ett studieupplägg. Men först ska vi diskutera vilka komponenter som är viktiga att tänka på när det gäller ett studieupplägg. En studieplan är högst individuell och beror helt på din startpunkt och vilka mål du vill nå!
Ditt nuläge är en väldigt viktig komponent i hur mycket du behöver plugga. Men att veta sitt nuläge kan vara lite knepigt. Högskoleprovet består av åtta provdelar, och jag rekommenderar att ta reda på vilken normerad poängnivå du ligger på i varje del. Detta gör du enklast genom att plugga med HP-appen. När du har gjort några uppgifter på varje del uppskattar appen vilken normerad poäng du ligger på i alla åtta provdelar. Gör du fler uppgifter och förbättrar dig, uppdateras poängprognosen automatiskt.
Om du inte använder appen kan ett annat sätt vara att göra ett högskoleprov. Detta är enligt mig dock onödigt eftersom du i princip kastar 550 kr i sjön bara för att testa. Detta är dock extremt vanligt, vilket är synd med tanke på hur många plånböcker ser ut när man är 20. Min rekommendation är i stället att boka in en dag i kalendern där du arrangerar ett eget prov under tidspress. Det är gratis och borde ge ungefär samma upplevelse som att göra provet på plats, så länge du följer provreglerna. Du kan skriva ut tidigare prov här.
Det är bra att veta sitt nuläge på varje provdel, men annars är det helt okej att ha en kvantitativ poäng och en verbal poäng som utgångspunkt. Om du inte har koll på provets alla 8 delprov så kan du läsa min artikel här, så får du en överblick.
Om du exempelvis är starkare på den verbala delen, behöver du troligen lägga lite extra tid på den kvantitativa delen – eller tvärtom. Försök dock att förbättra dig på den del där du har bäst potential!
Hur hög poäng du vill nå är helt avgörande för hur mycket du behöver plugga. Det finns personer som har höjt sig 0.5–1.0 poäng mellan två prov, men vanligare är en höjning på 0.3–0.4 poäng eller mindre. En höjning på 0.3–0.4 poäng anses ofta som riktigt bra – till exempel att höja sig från 0.8 till 1.2.
Medelpoängen på provet ligger runt 0.8–0.9 (normerad) beroende på provår. Ska du få högre poäng än detta blir det snabbt svårare. Eftersom det är en normerad skala handlar det om att få fler rätt än andra provdeltagare för att klättra på den normerade skalan. För att nå 1.4 krävs att du är bättre än cirka 90 % av deltagarna, medan 1.8 kräver att du presterar bättre än cirka 99 %.
Att nå 1.4 och uppåt kräver ofta mycket längre förberedelser – från flera månader till flera år. Runt 1.0 poäng är oftast mer överkomligt för de flesta, men det beror väldigt mycket på din startpunkt. Det är alltså oerhört individuellt.
Den verbala delen är oftast lättare att höja sig på om du gillar läsning och är uppväxt i en miljö med svenska som modersmål och kanske lite akademiskt folk i familjen. Den kvantitativa delen är oftast lättare att höja sig på för dig som har ett huvud som gillar att bolla runt med siffror och för dig som har lätt för att förstå matematiska regler och samband.
För den kvantitativa delen behöver du se till att du kan all relevant matteteori. Den mesta teorin kommer från gymnasiets Matte 1 och 2. Det är dock inte all teori som är relevant för HP, så det kan vara bra att ta hjälp av en tjänst som HP-appen, som har genomgångar av just den matte du behöver för provet.
Det är också viktigt att arbeta med felanalys. För provdelen XYZ handlar det mer om ren matte, medan NOG-delen kräver både matte och logiskt tänkande. KVA är en blandning av dessa två, medan DTK kräver att du är duktig på att läsa diagram, tabeller och kartor samt göra snabba överslag i huvudet.
För den verbala delen är det helt andra saker som gäller. Grunden är ditt ordförråd och din läsförståelse. Träna på läsning, gärna från källor som liknar de på högskoleprovet, som exempelvis facktidningar. Du behöver också träna upp ditt ordförråd, vilket kan göras på olika sätt. Jag rekommenderar denna artikel om detta.
HP-appen kan hjälpa till att analysera dig, till exempel kan du välja att träna på olika typer av texter på LÄS så att du ser om du kanske har svårt för vissa typer av texter, säg debattartiklar. På HP-appen finns lektioner som du kan gå igenom för att förstå vilka verktyg du kan använda för att angripa uppgifter på delar som MEK och LÄS.
Många tror att det räcker att plugga en vecka innan provet, som man kanske gör i skolan. Detta stämmer inte, och det är därför många gör om provet gång på gång. Detta är ett slöseri med självkänsla, tid och pengar.
Behöver du nå högre poäng, räkna med många timmar varje vecka i flera månader. Gör en realistisk bedömning av vad som krävs och planera ditt liv därefter. För att höja dig seriöst inför HP, räkna med att lägga ner 10–40 timmar i veckan.
Jag har gjort ett förslag till studieplan du kan ladda ner här. Se det som en utgångspunkt och justera den efter dina behov.
Till sist vill jag bara uppmuntra dig! Har du ett mål, så är min erfarenhet att du med tillräckligt stor vilja kan nå det. Jag har coachat många elever, och de som planerar bra, håller motivationen uppe och följer sin plan brukar lyckas.
Och i slutändan är det precis detta Högskoleprovet är till för – att se till att de som är tillräckligt motiverade för att plugga på högskolan får de eftertraktade platserna. Det är just dessa personer som sedan kommer att orka igenom studierna och klara av de krav som högre utbildning ställer.
Jag själv har studerat företagsekonomi på högskolan, och det är några av mina mest minnesvärda år. En av höjdpunkterna var min utlandstermin i Singapore – en upplevelse som verkligen förändrade mig och öppnade upp nya perspektiv. Har du en dröm om högskolan, så hoppas jag att du kämpar tills du når ditt mål. Det kan bli lika minnesvärda och livsförändrande år för dig som det blev för mig!